Kråkan

Jag har haft lite problem med att komma till ksott sedan den senaste mjuk undergång-målningen. Ett par misslyckade grejer gjorde att jag återkom till något jag är rätt bra på, nämligen fåglar. Den här gången fick det bli en kråka. Den blev rätt så snygg, tycker jag!

Krax!

Mjuk undergång- Kristianstad

Mjuk undergång- Kristianstad 2050

Jag har gjort lite research angående vatten och den mjuka undergången. Man kan säga att det finns två storys kring vatten i framtiden: vattenbrist och vattenöverskott.

Vattenbrist handlar om brist på dricksvatten. I takt med ökad befolkning, högre temperatur och mer destruktiv användning av vatten så kommer vi se mer och mer av så kallade water refugees, alltså människor som flyr vattenbrist.

Vattenöverskott: utöver detta så kommer vi dessutom se en annan typ av water refugees, nämligen de som flyr höjda havsnivåer. Två meters höjning av havsytan är ganska så trolig. Det innebär att hela nationer kommer att dränkas. I Sverige klarar vi oss relativt bra, förutom delar av Skåne.

Kristianstad ligger redan idag UNDER havsytan. Stan skyddas av strandvallar. I ett scenario där havsytan blir två meter högre så kommer hela kommunen hamna under vatten. Förutsatt att man inte investerar massor i pumpar, fördämningar etc. I en förminskad ekonomi så kanske det inte finns pengar till det, vilket kommer medföra att närmare 100000 personer måste flytta.


Den här historien handlar om ett övergivet Kristianstad, där hela kommunen evakuerats. Förutom några tjurskalliga gubbar och tanter som vägrade. De har byggt sig skjul ovanpå sina gamla hus. Kanske de livnär sig på plundring av kvarlämnade saker, eller så får de fortfarande ut pension. Fiske kan de ju givetvis glömma, Östersjön lär väl knappast må bättre om 40 år än idag?

Kolla här hur bilden växte fram:

Den första skissen klar. En strandstuga som hamnat under vatten. Någon har byggt ett skjul ovanpå den översvämmade boden

För att få till en förgrund ritade jag dit en bil och ett gammalt staket

Färgläggning. Akvarell med tuschlinjer blir rätt så häftigt

Bara vattnet kvar...

Nu hamnade vattnet här. Jag blötte ner hela ytan och brassade på. Som avslutning målade jag vit

 gouache som blänk

Klar. Mjuk undergång- Kristianstad 2050

Mjuk undergång- Förskolan Pytsen

Detta är en del av den mjuka undergången- en gradvis förändring och försämring av samhället. Jag tror inte på en mad max-tillvaro, utan en värld som sakta blir tuffare och tuffare med udda klimat, vattenflyktingar och råvarubrist. För att illustrera det och skapa nya historier så har jag börjat göra bilder där vardagslivet i den mjuka undergången skildras.

Min son går på dagis. Jag tänker mig att i takt med att ekonomin blir sämre och sämre och oljan blir allt dyrare, så kommer självhushållning bli mer och mer relevant. Att odla upp dagisgården blir kanske en logisk fortsättning på det: både pedagogiskt och ekonomiskt försvarbart. Knattarna får hjälpa till med odlingarna och när de har fri lek så får de vara på gatan utanför, det kör ändå inga bilar här längre. Kolla här hur det gick till:

Skiss. Jag använder akvarellpenna för skisslinjerna

Här har jag jobbat lite vidare med att rita med akvarellpenna för att testa
djupkänslan

Potatisland, himmel och förfallen klätterställning påbörjad

Nästan klar. Lite skuggor etc kvar.

Slutresultatet

Mjuk undergång- Liljeholmstorget

Mjuk undergång- liljeholmstorget

Kalla mig gärna foliehatt.

Jag är inte särskilt optimistisk över framtiden. Jag tror att mina barn kommer att få det rejält mycket tuffare när de växer upp än vad vi har det idag.

Jag tror att vi befinner mitt uppe i en långsam undergång av samhället, så som det ser ut och fungerar idag. Ekonomin håller på att haverera, titta bara på Cypern (EU). USA. Ekologin likaså. Jag menar inte Mad Max, men ett samhälle med havererat klimat och ett ekonomiskt system vi kanske inte ens kan föreställa oss idag.

Det går inte att sträva mot evig tillväxt i ett slutet kretslopp. Vi befinner oss, tror jag, i slut-tampen av den här civilisationen. Vi märker det bara inte eftersom vi är mitt uppe i den.

När oljan blir dyrare så kommer ALLT, ja ALLT, bli helt sjukt mycket dyrare än idag. De alternativa energikällor som finns kommer inte räcka till. Inte på långa vägar. Naturen håller sakta på att klappa ihop, eller i alla fall förändras till oigenkännlighet.

Jag tror att det är för sent för att vända skutan, ärligt talat. Istället för att ha klimatångest och ekonomiångest så har jag accepterat faktum och kommer därför att ägna mig åt skademinimering. Mitt bidrag till skademinimeringen, utöver det jag gör för mig själv och mina närmaste, kommer vara att på mitt egna lilla patetiska vis skapa ett medvetande hos folk vad jag anser pågår. det kommer jag att göra genom att låta konstindustrin under en period innehålla historier som handlar om vår tid och vår nära framtid.

Mitt första bidrag blir att måla av Liljeholmstorget under vatten. Ett par, tre meter mer än idag och vi får paddla kanot på för att ta oss till bokaffären. Ica i källaren är såklart redan översvämmad. Motorbåtar är för de rika. De som fortfarande har råd med fordon som drivs förbränningsmotorer. Vi som bor uppe på höjden går förstås torrskodda ner till gallerian, men får åka båt för att handla på bottenvåningen. Tunnelbanan funkar såklart inte längre. Kanske gamla tiders roddarmadamer får en renässans och hjälper oss till och från jobbet?

Hur som helst, kolla in steg för steg här: