Jag var till en brädgård här om veckan och köpte lite virke. Brädgården är gammal och även ägaren är av det gamla virket (höhö). Han berättade att han inte längre har några grossister som säljer virke till honom, då de stora kedjorna tagit alla grossister. Han kommer därför att snart lägga ner verksamheten.
Brädgården är ett stycke industrihistoria med uråldriga maskiner och ligger i Nykvarn, en mil utanför Södertälje.
Jag passade på att ta massor av kort av den här anläggningen och ett av fotona föreställer ett mer eller mindre övervuxet skjul. Ja, allting på den här brädgården är mer eller mindre övervuxet. Riktigt skön postapokalypskänsla. Hade jag varit 14 så hade jag skrivit ett Mutantäventyr som utspelade sig på denna plats.
Jag blev väldigt fängslad av detta skjul och bestämde mig för att måla av det. Men med en twist: Varför är detta skjul så övervuxet när resten av världen runt omkring är helt död? Vad är det som gör att det finns näring till all denna växtlighet när världen i övrigt är grå och utdöd. Är det en slump? Eller är det en fälla?